Fly Tying Articles

Tips and trix

Created: Sunday, 23 October 2005 20:08
Last Updated: Sunday, 23 October 2005 20:08
Written by Ulf Hagström
Hits: 9847

Tips och tricks för nybörjaren 

 Image
De tre grundtipsen jag ger alla som skall börja binda flugor är:
- Var tålmodig, om något går fel så gör hellre om det än att fortsätta, en felaktigt inbunden komponent förstör ofta hela flugans egenskaper.
- Var noggran, det är små, små handgrepp du jobbar med, om du slarvar så märks det direkt
- Var inte rädd för att exprimentera, när du väl känner att du behärskar grunderna så exprimentera med material, färger, storlekar och bindteknik.

Det är lätt att man som nybörjare fastnar i allt som känns krångligt, djungeln av material, konstiga begrepp och verktyg, det som kan tyckas vara minimala handgrepp som man aldrig får till rätt osv. Mitt råd om du skall börja är att du skall köpa dig ett litet färdigt kit med verktyg (sax, trådhållare, whip finish, hackeltång räcker gott och väl) och ett hyfsat bindstäd. Surfa sedan ut på webben och leta fram bindbeskrivningar på de flugor som är just dina favoriter och kolla vad för material du behöver och sen så köper du just det materialet. 
 
Du behöver inte köpa någon dyr tuppnacke det första du gör, de flesta välsorterade fiskeredskapsbutiker har pakerade påsar med hackelfjädrar i rätt längd och färg.
Börja sedan med att binda de flugor du valt ut och bind så pass många av varje så att du känner att du är nöjd. De flugor du inte är nöjd med sprättar du helt enkelt bort materialet från kroken och använder krokarna på nytt. Nästa gång du hittar en fluga du vill binda så köper du material till just den flugan osv och innan du vet ordet av så har du skapat dig en rejäl laddning med material som gör att inte behöver köpa så mycket nytt varje gång du skall binda en fluga.

När du börjar bli riktigt varm i kläderna så kan du köpa dig en fin tuppnacke och ett bättre bindstäd som är roterbart osv. Om du håller vid det tre grundtipsen: tålmodighet, noggranhet och exprimentera så kommer du snabbt att behärska flugbindningen och inom kort också börja ta fram egna mönster som fungerar i dina hemmavatten. Om du känner att du behöver tips, råd eller bedömning så var inte rädd att maila oss som har flugbindningssidor på internet, jag får då och då mail från folk som precis har börjat eller tänkt börja binda flugor som jag gladeligen besvarar.  
 Image
Så skicka gärna ett mail till mig om du kört fast eller behöver hjälp: This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.   Nedan följer lite olika tips och tricks runt material och bindteknik
Att tänka på - Torrflugor

 

Torrflugor är det som de flesta icke-flugfiskare tänker på när de tänker på flugfiske, och visst är det speciellt att se din lilla fluga flyta på vattnet för att i nästa sekund försvinna ner i ett stänkar vak. Torrflugor är också speciella vad det gäller att binda dom. Propotioner och minimalist är viktigare för torrflugor än för många andra typer.

 

Sträva alltid efter att bara gå med bindtråden två gånger över kroken, från krokögat och neråt binder du in allt material, tillbaka mot krokögat lindar du dubbing och fäster in inbundna material. Försök också att hålla ner antalet varv med bindtråd när du fäster in material vid kroken. Håller du denna strävan så kommer du att få dina torrflugor lättare, och därmed med bättre flytförmåga.

 

Hackel på torrflugor skall alltid vara högst 1,5 gång storleken på krokgapet, detta för att flugan skall flyta på rätt sätt på vattnet och inte kantra varken framåt, bakåt eller åt sidan. Det som många inte tänker på är dock att stjärtens propotioner är minst lika viktiga som hacklet. Stjärten skall vara ungefär lika lång som kroken är lång. Om flugan sen har en vinge så skall den sträcka sig något längre än vad hacklet är långt när det bundits in. Självklart så finns det undantag till dessa propotioner, men om du håller dessa grunder så har du ändå goda förutsättning till att få dina alster att flyta länge och på rätt sätt.



Att tänka på - nymfer
När det gäller nymfer så har man lite större "frihet" i propotioner och mängden bindtråd än vid torrflugor. Flugan skall ju sjunka så minimalismen hos torrflugor finns inte på samma sätt. Det som dock är värt att tänka på att propotioner i form av placering av tyngd i flugan, segmentering av dubbing och i dubbing, och mängden tynd i flugan. Nymfer kan i olika förhållanden behöva sjunka olika djupt, så tänk på att binda upp dina nymfer i minst två olika sjunkhastigheter, t.ex. en variant med guldhuvuv och en med både guldhuvud och blytråd längs kroken.
Image 
På det sättet kan du fiska på olika djup och komma ner i just den djuphålan där den största öringen står. En av de mest populära nymferna är nattsländelarven, vanligtvis har man då två sektioner av dubbing på flugan. Viktigt att tänka på då är att den bakre delen tar upp ca 3/4 av kroken och den främre endast 1/4 av kroken. På det sättet imiterar du på ett mycket bättre sätt nattsländelarvens karakteristiska utseende. Precis som på alla typer av flugor så är det viktigt att hålla flugan lagom tjock, använd hellre tunnare material som är lättare att arbeta med och bygg upp flugan i omgångar än ett tjockt material som är svårt att arbeta med.

 

Att tänka på - streamers

 

Streamers påminner i bindteknik en del om nymfer men är oftast mycket större och på det sättet lättare att binda. Att fiska med streamers påminner en del om jiggfiske och flugans egenskaper är också ganska lika spinnfiskarens lilla gummivän.

 

Många streamers har en vinge och/eller en stjärt. Både vinge och stjärt kräver rätt propotioner och material för att inte tvinna sig runt kroken när man kastar, framför allt får den inte vara för lång. En allt för lång stjärt av marabou kommer alldeles för ofta ligga snurrad runt krokböjen när du hämtar hem den, och då har man ju tappat en stor del av flugans attraktionskraf.

 

Tipset om olika typer av förtyngning för nymfer gäller även för streamers. Se till att du binder dem med förtyngning till olika djup. Tänk också på att en fluga som sjunker fort och djupt i en regnbågssjö inte alls sjunker på samma sätt i en strid älv där strömmen hindrar den från att sjunka lika fort.

 


Att tänka på - gäddflugor

 

Gäddflugor kan lite grovt delas in i två kategorier, de som går på ytan och stänker (poppers) och de som går på olika djup under ytan. Grundregeln för bägge två är att de skall vara stor, pulserande och gärna också glittriga. Dock så har man alltid ett problem, att kombinera viljan att göra en stor fluga med att den skall gå och kasta. Gäddflugor är sånna som man gärna kan ta vilket underligt material som helst och binda in, men det ställer ofta till problem när man väl står ute och fiskar. Många material suger åt sig mängder med vatten, och en fluga som det inte är några som helst problem att kasta med när den är torr kan visa vara totalt okastbar när den blir våt.

 

Så mitt råd vad gäller gäddflugor är att man skall försöka hålla sig till material som kombinerar lätthet med storlek, inte alltid helt enkelt. Men material som struts, marabou, gethår, zonkers och olika flash (gärna Angel Hair som är både lätt och volymiuöst) är bra grundmaterial att utgå från. Ingenting kan vara för stort när du binder gädd flugor så länge du kan kasta dom sen.

 

Den enda nackdelen som jag ser det om man gör allt för långa gäddflugor är att man får lite svårare att kroka gäddan som ofta tar flugan bakifrån. Många gädda står kvar med bara lite fjädrar kvar i tänderna när du gör mothugg eftersom de bara gripigt tag i stjärten och inte kroken som är mycket längre fram på flugan.

 


Start och slut på flugan

 

Start och slut på en fluga är grundläggande, men det är inte alla som gör rätt. Starta nästan alltid inbindningen av bindtråden ett par milimeter från krokögat. Håll den lösa trådändan sträckt i vänster hand och linda bindtråden mot vänster över den lösa trådändan 3-4 varv för att låsa den.

Lämna tillräcklig plats för både hackel och huvud, särskilt viktigt med torrflugor

 

Slut på flugan kan man alltid diskutera hurivida man skall använda whip finish eller halvslag. Det är en smaksak, men själv så tycker jag att avsluten med whip finish blir något hållbarare och är det är lättare att få det på bra plts, men det kräver lite mer utrymme än vad halvslagen gör.

 

 Tänk alltid på att inte "crowd the eye" som engelsmännen säger, alltså att avsluta för nära krokägat så att du täcker det med bindtråd eller lack. Avsluta hackel eller vinge med relativt stort utrymme fram till krokögat så att du kan linda ett litet huvud och avsluta flugan utan att det blir för trångt. Detta är av de vanligaste felen man gör i början, man tror att hacklet tar mindre plats än vad det gör eller att kroppen blir för liten om man slutar vid halva kroken. Men tänker man bara på det så brukar det inte krävas mycket övning alls innan det sitter som det skall.



Segmentering

 

Vissa säger att genom att kolla hur segmenteringen ser ut på en fluga kan man se hur duktig flugbindaren är. Riktigt på det sätte tär det nog inte, men en bra segmentering är faktiskt inte helt enkel att få till. Själva kroppen som man skall segementera med hjälp av någon form av ribbing är mycket viktigare än vad man kanske tror. Om man t.ex. dubbar kroppen så får man inte göra en allt för "fluffig" kropp, då

 

En vacker och jämn segmentering ökar chansen att imitera t.ex. en nattsländelarv
kommer ribbingen att sjunka ner djupt i dubbingen och inte synas alls. Bygg upp kroppen i hårdare omgångar och rugga upp den lagom mycket så att segementeringen syns på ett bra sätt. Själva lindningen av ribbingen för att skapa segmenteringen kan vara lite trickig när du jobbar "blint" på din bortre sida.

 

Här underlättar det mycket om du har ett roterbart bindstäd så att du kan följa med på ett annat sätt. Grundrådet är att linda sakta och vara noggran med att hålla samma avstånd mellan varje sektion. Många gånger så används också ribbingen för att fästa andra material, t.ex. kroppshackel, då blir det ännu viktigare att vara noggran så att du binder in hacklet med ribbingen på ett bra sätt.

 

Det finns också en del material som lyckas skapa segmentering i sig, utan att du behöver ribba kroppen. En hel del syntetiskt material i form av s.k. Larva Lace eller liknande har kommit de sista åren som enkelt skapar vackert segmenterade kroppar på flugorna. Ett annat bra exempel är att använda backinglina som på TOG-nyfmen. Linans tjocklek och form skapar en fin och jämn segmentering.



Dubbing

 

När jag började binda flugor så var det här med dubbing något som jag hade jätte svårt att förstå mig på, hur får man på det på tråden, hur lindar man det på bra sätt, vilken typ av dubbing skall man använda? Om man skall bli riktigt grundläggade så skall dubbingen "snurras" på bindtråden, antingen så använder man färdigvaxad bintråd eller så lägger man på vax på bindtråden innan man dubbar den för att få dubbingen att fästa bättre.

 

Det finns en mängd olika typer av dubbing som är olika lätta att använda, den rena ulldubbingen kan vara svårare att få på bindtråden på ett bra sätt än vad t.ex. FlyRite kan vara. Men mitt grundtips när det gäller dubbing är att alltid dubba tråden mycket sparsamt, det är lättare att bygga upp en snygg kropp im omgångar med en smal dubbingsträng än att försöka linda med en tjock otymplig dubbingsträng som är svår att anpassa storleken på kroppen med och har en tendens att försvåra tapering och gör kroppen för tjock. Så håll det tunt jämnt på tråden, det gör det lättare att tvinna det runt tråden och det kommer att göra det lättare att bygga en snygg kropp.



Hackel

 

Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner runt hackel, det är för framför allt torrflugor det viktigaste och mest omskrivna materialet inom flugbindingen. Jag har tre grundregler vad gäller användande av hackel:
- Linda täta varv och håll bort varje inbundet varv med din fria hand för att minimera antalet nedbunda fibrer
- Använd så långt det går endast en hackelfjäder med täta fibrer, fler än ett hackel gör det alltid svårare
- Lämna tillräckligt med plats för hacklet så att du inte behöver gå fram och tillbaka med samma hackelfjäder för att få plats.

 

När du fäster in hackelfjädern så brukar jag använda mig av följande teknik. Bind in hacklet med den konkava sidan bakåt så att den sticker rakt upp från kroken och ett par milimeter av den tomma stammen pekandes ner från kroken. Beroende på typ av fluga så viker du sedan den korta biten av stammen bakåt eller framåt på sidan av kroken och lindar ner den mot kroken med bindtråden. På det sättet får du en hållbarare inlidning av hacklet, en mjukare yta att linda hacklet mot och inget abrupt "steg" över kroken.




Förtyngning

 

Att tynga ner sina nymfer, streamers eller gäddflugor är ofta nödvändigt för att nå ner på det djup där fisken står. Det finns lite olika metoder och material att använda för detta ändamål som på olika sätt påverkar din flugas gång i vattnet.

 

- Kulögon
    Används oftast på streamser och skall alltid bindas på undersidan av kroken, annars kommer flugan att gå upp och ner när den för sjunka fritt och sedan finns risk att den vänder sig när du fiskar hem dem a'la helikopter
- Guldhuvud
    Populära i olika storlekar på nymfer, ger en bra snabb sjunkförmåga till flugan, men kan ibland ta lite väl stor plats på kroken, se till att använda rätt storlek
- Blytråd / tunsten
    Tunn tråd som kan vara rundad eller platt som lindas över kroken för att ge jämn förtyngning av flugan. Se även här till att du inte använder för tjock tråd. Flugan kan lätt bli för tjock och otymplig om du har för tjock förtyngning.